Många följer Stockholmspolisens twitterkonto. Lite snabba, automatiska, uppdateringar. Ett rån här, en olycka där. Det här inlägget handlar om just en sån. Det skickades lördagen 24/5 kl.10.06 och var precis som alla andra sådana uppdateringar. Inte mycket att bry sig om.

Några timmar senare ringde min syster och berättade att hon låg på sjukhus. Hon cyklade längst Odengatan, till ett träniningspass, och blev påkörd bakifrån av en bil. Hon minns inte olyckan, när hon vaknade till så stod det redan folk omkring henne. Polis och ambulans var snabbt på plats och tog henne till akuten. Det visade sig att hennes fot var krossad så pass att den behövde skruvas ihop. Preliminärt 3 månader med gips och sen 9 månaders rehabilitering.

Men min syster, Patti, är inte vilken syster som helst. Hon är elitidrottare. Svensk mästare i Brasiliansk Jiu Jitsu och silvermedaljör i EM. Några dagar efter olyckan skulle hon varit på plats i Los Angeles och tävlat om en VM-titel. Men nu blev det inte så.

Ni som någonsin kört längst Odengatan, från S:t Eriksplan ner mot Odenplan vet ju hur det ser ut där. Raksträcka, Vasaparken på ena sidan, inga rödjlus, inga korsningar, fri sikt. Hur man vid sådana förhållanden kan köra på en cyklist övergår mitt förstånd.

Olyckan har kostat Patti ett VM, och kanske mer därtill. Men just för att hon är en sann kämpe, så vet vi, att det kommer ett VM nästa år också, och där kommer hon visa vad hon går för.

Krya på dig syrran!

Vi firar Nationaldagen i Sverige idag. Eller gör vi? Nationaldagen blev ju lite påtvingad uppifrån, fast ingen (eller nästan ingen) vet egentligen vad vi ska fira, hur och varför. ”Är det inte nationalistiskt?” frågar man sig i morgonsoffan på TV. Och vem är egentligen svensk nog att fira? Så här kommer en liknelse, som kanske gör det lättare för oss alla att fira och vara stolta över det.

Se nationaldagen som en firmafest eller team-buildingaktivitet. Många glada tillrop, mycket ”vi är bäst”, ”vi ska bli bäst”, ”vi ska tillsammans krossa konkurrenterna”. Vilka är med på firmafesten? Jo, de som just nu jobbar på företaget. De är en del av företaget och det är deras bidrag och arbetsinsats som gör företaget till det det är. Om ett tag kommer vissa sluta, andra pensioneras, nya personer börja. Vissa kommer gå till de konkurrenter de idag så gärna vill krossa, andra kommer komma från dessa konkurrenter. Men just nu, just idag, är det dessa personer som är firman.

På samma sätt med Sverige. Vi är många här. Vissa föddes här, andra kom hit som flyktingar, ännu andra för att jobba. Vi kanske kommer flytta vidare till andra länder, när vi hittar kärleken, eller jobb. Eller bara för att ta ett sabbatsår efter plugget. Men just nu, just idag, är det vi som är Sverige.

Så, ut och fira med er, vifta med flaggan, sjung nationalsången, var glad, för idag är det fest i landet som du, just du, är med och formar.

Heja!